Gymnasieplan
för Sydskånska gymnasiet
Denna plan ersätter Gymnasieplan gällande från 2000-01-01 och gäller fr o m 2004-06-30. Gymnasiedirektionen beslutar årligen under april-maj månad om behov av revidering av planen.
VÅR VISION FÖR SYDSKÅNSKA GYMNASIET ÄR:
Sydskånska gymnasiet skall vara det naturliga valet för regionens alla ungdomar.
DET HÄR VILL VI:
Vi vill att eleverna skall känna glädje inför livet och tycka att det är roligt att lära samt känna respekt för och bry sig om sin omgivning.
Vi vill skapa förutsättningar och förståelse för behovet av ett livslångt lärande. Eftersom vi lever i en värld med ständiga förändringar krävs att eleverna utvecklas till individer rustade med sådan kunskap att de kan förstå, tyda och orientera sig i omvärlden.
Vi vill att skolarbetet skall organiseras och genomföras på ett sätt som främjar elevernas lust att lära och deras möjligheter att nå målen och utgår från individens bakgrund och individuella förutsättningar.
Vi vill att skolan skall ta aktiv del i integrationsarbetet med funktionshindrade av alla slag i samhället.
Vi vill att all verksamhet skall präglas av arbetsglädje, trygghet och individuell utveckling.
SÅ HÄR STYRS VERKSAMHETEN:
Sydskånska gymnasiet är en av landets största gymnasieskolor. Verksamheten bedrivs i ett gymnasieförbund bildat av Tomelilla, Skurup, Sjöbo och Ystad kommuner. Ägarkommunerna styr förbundet via en direktion. En förvaltning leder under direktionen verksamheten inom Sydskånska gymnasiet som är organiserat i rektorsområden.
En mindre skola med den stora skolans möjligheter skapas på detta sätt.
I gymnasieplanen anger direktionen inriktning för verksamheten vid Sydskånska gymnasiet. Tillsammans med läroplaner, kursplaner, lagar och förordningar styr gymnasieplanen mot de uppsatta nationella och lokala målen.
Styrning sker med mål och värderingar, kvalitetsarbete samt delegerat ansvar. Verksamheten bedrivs i arbetslag för att en helhetssyn på den enskilde eleven skall uppnås och för att bättre utnyttja bredden i lärarnas förmågor och kunskaper. Ledningen utövas genom att beslut som direkt berör verksamheten delegeras så långt ut i organisationen och så nära eleverna som det är möjligt med hänsyn till lagar och förordningar. Detta sätt att styra ger stor frihet att nå målen på ett sätt som tillvaratar de lokala resurserna och anpassar verksamheten till förutsättningarna på varje lokalt verksamhetsställe. Det förkortar också beslutsvägarna samt fördelar ansvaret för verksamhetens genomförande.
Styrmodellen förutsätter uppföljning och systematiserad rapportering av måluppfyllelse och målprognoser i förhållande till uppsatta mål.
Modellen förutsätter också att formerna för personalens delaktighet i och ansvar för verksamheten inom ramen för fattade beslut är tydlig.
VIKTIGA OMRÅDEN I VERKSAMHETEN OCH FÖR UTFORMNING AV FÖRBÄTTRINGSPLANERNA MM ÄR:
Områdena redovisas utan prioritering och innehållet utvecklas i Bilaga 1 (sida 7-8)
|
* Värdegrund |
* Livslångt lärande |
|
* Föräldramedverkan |
* Elevinflytande och Demokrati |
|
* Omsorg |
* Utveckling |
|
* Jämställdhet |
* Internationalisering |
|
* Miljö |
* Organisation |
|
* Kunskap |
* Elevhälsa |
|
|
* Personalens delaktighet |
OMRÅDEN FÖR FORTSATT UTVECKLING
Nedanstående områden är viktiga för en fortsatt positiv utveckling av gymnasiets verksamhet som stöd för elevernas lärande och utveckling.
Öppenhet för förändringar
Förändringar i omvärlden, utvärdering av verksamheten inom gymnasieförbundet och upprättade förändringsplaner ger underlag för fortsatt förändrings-/utvecklingsarbete för att på bästa sätt förbereda eleverna för framtiden, för ett yrkesliv i förändring och mot ett livslångt lärande. En viktig grund för förändringsarbetet är kontakter och samarbete med grundskolan, högskolan, andra utbildningsanordnare, det regionala näringslivet (privat och offentligt) och de fackliga organisationerna för att tidigt kunna anpassa utbildningsutbudet mot kommande behov.
Utveckling av målstyrningen och kvalitetsarbetet skall fortsätta.
Utveckling av programmen
Inom ramen för befintliga program finns behov av förbättring och förändring. Behov kan finnas att integrera olika ämnen, som inte traditionellt tillhör ett visst program. Förbättringsplanerna utgör en grund för utveckling av programmen. Utveckling av olika nationella program skall ske med utgångspunkt i elevens behov och förutsättningar.
Flexibelt lärande
Eleverna skall ha inflytande på tid, plats, innehåll och form för sitt lärande. Det betyder också att gymnasiet skall erbjuda eleverna ett individualiserat arbetssätt. Gymnasiet skall vara till för både de som kräver tydlig struktur och de som föredrar ett fritt arbetssätt. Stor vikt skall läggas vid att utveckla elevens delaktighet i och ansvar för att studiemålen nås.
SYDSKÅNSKA GYMNASIETS MÅL:
Nedanstående mål är uttryck för Sydskånska gymnasiets prioriteringar.
Verksamheten skall bedrivas mot följande tre övergripande mål:
* Utbildningen vid Sydskånska gymnasiet skall vara En utmaning för alla
* Verksamheten skall innehålla Uppmuntran till alla
* Verksamheten skall inriktas på Kunskap och kvalitet
Dessa mål skall följas upp och utvärderas såväl lokalt som centralt. Det är möjligt för varje verksamhet att själv, inom ramen för och utgående från de nationella målen och de mål som Gymnasieförbundet uttrycker i denna gymnasieplan och i budget, utforma egna mål.
I de årliga budgetarna anger Gymnasieförbundet periodicitet, prioriteringar och form för central uppföljning av målen.
| Mål |
En utmaning för alla
|
| Delmål |
Uppnåeliga, synbara mål skall sättas i dialog
De flesta människor stimuleras av utmaningar som upplevs möjliga att uppnå. Därför måste målen anpassas till den enskildes förmåga, kunskaper och färdigheter. Målen skall vara preciserade, tydliga och nåbara men samtidigt innehålla en utmaning för eleven och utgöra en inspiration att sikta lite högre. Målen skall innehålla en beskrivning av de aktiviteter som krävs för att nå dem.
Uppföljning/Utvärdering
Uppföljning och utvärdering av elevernas individuella utveckling och deltagande i utformning av målen redovisas för direktionen. |
| Delmål |
Dialog om inlärningsprocessen skall ske mellan lärare och elever
Inlärningsprocessen varierar från elev till elev och från kurs till kurs. Olika elever kommer beroende bl.a. på sammansättning av gruppen och på tidigare erfarenheter att ha behov av olika inlärningsmodeller.
Uppföljning/Utvärdering
Formerna för och resultatet av elevernas inflytande samt vilja och förmåga att påverka inlärningsprocessen redovisas för direktionen. |
| Delmål |
Personalen skall erbjudas möjlighet till kompetensutveckling inom ramen för Sydskånska gymnasiets verksamhet
För gymnasiets utveckling är personalens kompetens den enskilt viktigaste faktorn. Av detta skäl är kontinuerlig utveckling av personalen av största betydelse. Kompetensutveckling skall utgå från gymnasiets behov. Den skall vara riktad framåt och inriktas mot behov för att uppfylla gymnasiets mål. Årlig plan för kompetensutveckling skall upprättas.
Mentorskapet som stöd för främst nyanställda skall utvecklas.
Uppföljning/Utvärdering
Rektorsområdena redovisar årligen för direktionen målen och verksamheter för den egna personalens kompetensutveckling och för mentorverksamheten.
Rektorsområdena redovisar genomförd kompetensutveckling samt hur denna har använts/spritts i den egna verksamheten för direktionen.
|
| Mål |
Uppmuntran till alla
Uppnådda mål skall uppmärksammas
En positiv förstärkning vid uppnådda mål är viktig för fortsatt önskan att gå vidare. Denna positiva förstärkning måste ske i anslutning till målets uppnående och inte ligga för långt fram i tiden, d.v.s. vara en naturlig del av de dagliga kontakterna samt komma fram i utvecklingssamtalen.
Uppföljning/Utvärdering
Respektive rektorsområde redovisar vad som gjorts samt ger exempel på hur uppnådda mål har uppmärksammats till direktionen.
|
| Mål |
Kunskap och kvalitet
|
| Delmål |
Programmen skall kvalitetssäkras
Uppföljning/Utvärdering
Uppföljning av program- och kursmål skall ske och redovisas till direktionen. |
| Delmål |
Förbättringsplaner skall upprättas kontinuerligt
Med utgångspunkt från resultaten enligt delmål ”Programmen skall kvalitetssäkras” skall revidering av förbättringsplanerna utgöra en naturlig del av det dagliga arbetet för arbetslagen.
Uppföljning/Utvärdering
Förbättringsplanerna redovisas årligen av rektor för direktionen. |
| Delmål |
Personal med rätt kompetens och kvalitet skall sökas och knytas till förbundets verksamhet
Gymnasiet är en kunskapsintensiv organisation. Inom Sydskånska gymnasiets verksamhetsområde finns stor kompetens bland personalen idag. För att kunna bibehålla denna höga kompetens och vara en gymnasieskola i utveckling är fortsatt rekrytering av personal med rätt kompetens av största vikt.
Varje rekrytering är en stor investering för lång tid. För att undvika dyra felrekryteringar måste varje rekrytering kvalitetssäkras.
Uppföljning/Utvärdering
Former för och genomförda rekryteringar sammanställs och redovisas för direktionen.
|
Bilaga 1
VIKTIGA OMRÅDEN I VERKSAMHETEN OCH FÖR UTFORMNING AV
FÖRBÄTTRINGSPLANERNA MM ÄR:
Värdegrund
Värdegrunden, som den uttrycks i de av riksdag och regering utfärdade styrdokumenten samt i denna plan skall vara utgångspunkt för all verksamhet vid Sydskånska gymnasiet.
Livslångt lärande
Lärande och utveckling är en ständigt pågående process där det ena är en förutsättning för det andra. Att skapa vilja och lust att lära samt förståelse för nödvändigheten av ett livslångt lärande skall inom all verksamhet vara vägledande vid val av arbetssätt.
Föräldramedverkan
Föräldrarnas engagemang för verksamheten är mycket viktig. Informationsutbyte och andra kontakter mellan föräldrar och personal skall ske kontinuerligt. Föräldrarna har rätt till insyn och delaktighet i samt att bli informerade om gymnasiets verksamheten.
Elevinflytande och Demokrati
Arbetet skall bedrivas i demokratiska arbetsformer där elever skall vara delaktiga i planering och utvärdering av verksamheten. Eleverna skall genom demokratisk fostran förberedas att aktivt delta i samhällslivet och utveckla samhörighet, solidaritet, ömsesidig respekt och förståelse.
Omsorg
Att ge omsorg innebär att se, bemöta och acceptera varje individs unika personlighet. Förebyggande åtgärder, handlingsplaner och rutiner skall finnas för att motverka våld, drogbruk, kränkande behandling, trakasserier, rasism och mobbning.
Utveckling
Alla elever skall ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Elever med behov av särskilt stöd för sin utveckling och sitt lärande som riskerar att inte nå uppsatta mål skall så tidigt som möjligt erbjudas individanpassat stöd.
Jämställdhet
I gymnasiet har var och en samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra all verksamhet. Inga former av förnedrande uttryck och handlingar får accepteras. Alla som arbetar i gymnasieförbundet skall behandla varandra med ömsesidig respekt och sträva efter att göra varandra delaktiga.
Internationalisering
Elever skall utveckla kunskaper om och förståelse för andra länder, folkslag och kulturer. Eleverna skall ges möjlighet och uppmuntras att knyta kontakter med människor i andra länder.
Miljö
All verksamhet inom gymnasiet skall präglas av miljömedvetenhet. Alla elever skall ha kunskap om förutsättningarna för en god miljö och förstå ekologiska samband.
Organisation
All verksamhet skall organiseras så att den främjar en helhetssyn på eleven. Organisationen skall utformas så att elevens behov vad avser lärande och utveckling, samt inflytande och kontakt mellan hemmet och gymnasiet tillgodoses. Organisationen skall vara sådan att den underlättar kontakt med det regionala näringslivet och företagen. Organisationen skall också vara anpassad för en målstyrd verksamhet.
Kunskap
Kunskap brukar beskrivas som fakta och förståelse, förtrogenhet samt färdighet. Verksamheten skall anordnas så att kunskapsinhämtandet främjas såväl inom som utanför gymnasiet. Verksamheten skall arbeta med sådan kunskap som utgår från den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Kunskapsbegreppet skall relateras till en helhetssyn där ämnen skall läras ut på ett sådant sätt att det underlättar för eleverna att förstå sammanhang och så att de kan utarbeta en omvärldsuppfattning.
Elevhälsa
Elevhälsa, d.v.s. skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser skall vara integrerad i all annan verksamhet. Utgångspunkten är att lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer. En god lärandemiljö främjar också hälsan. Arbete med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och hälsofrämjande. Arbete med elevens hälsa, bl. a. omsorg, kost, motion och rörelse, arbetsmiljö och arbetssätt är nödvändigt för att grundlägga en sund livsstil.
Personalens delaktighet
All personal ska vara väl förtrogen med de förutsättningar och rättigheter/ skyldigheter som åvilar den egna yrkesrollen respektive arbetsgivaren, vilka rutiner som finns för samverkan och beslut samt policydokument som berör personal och elever.
|
|
|
|